I natt klockan 01.36 tog jag farväl av min älskade pojkvän. Det var tungt och ledsamt. haha låter som han dog eller nått. Men han kommer vara borta i hela två veckor. Vi har aldrig varit ifrån varandra så länge förut. Längsta kanske är två dagar eller nått, haha. Sjukt jobbigt! Men vi behöver längta efter varandra också. Och just nu känner jag en klump i halsen, saknar honom redan nu.... förstå hur jobbigt det kommer bli... Måste vara fokuserad och göra saker hela tiden för att inte tänka på det. Annars blir det för jobbigt. Vi älskar varandra så himla mycket. Han grät igår innan vi åkte hemifrån, och jag lovar, han brukar aldrig gråta, hård som sten på ytan. Men då grät han och sa att han hellre stannar hemma och är med mig, ? what sa jag? du ska ju till Thailand, helt underbart. Men han kände inte så just då helt enkelt. Och sen sa han att då kan du förstå hur mycket du betyder om jag står här och gråter för att jag ska åka ifrån dig. Och då kände jag i hjärtat att det är mannen i mitt liv, jag älskar honom så sjukt mycket att jag skulle göra vad som helst för honom. Han är min själsfrände. ♥